Rapporteringen om hur det går med Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten 2022–2027 är nu klar

Sammanställningen av åtgärdsmyndigheternas rapportering kring genomförandet är nu klar och inskickad till Regeringskansliet. Sammanställningen visar att 9 av 13 centrala åtgärdsmyndigheter rapporterar ett högt åtgärdsgenomförande och att ungefär hälften av länsstyrelserna och kommunerna har skattat sitt åtgärdsgenomförande som högt. Samtidigt återstår mycket arbete för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten till 2027 och flera olika hinder för arbetet lyfts fram i svaren från myndigheterna.

I slutet av förra året skickade vattenmyndigheterna ut enkäter till alla kommuner och länsstyrelser i syfte att följa upp hur arbetet fortlöper med de åtgärder de ska göra enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten 2022–2027. Enkäten är obligatorisk att svara på och av kommunerna har 250 av 290 (86 procent) svarat, en acceptabel svarsstatistik även om vi gärna sett att samtliga kommuner svarat. Alla länsstyrelser samt myndigheter och regioner som har åtgärder i åtgärdsprogrammet har svarat på våra frågor om åtgärdsgenomförandet.

Resultat av rapporteringen

I enkäten svarar åtgärdsmyndigheterna i vilken grad de genomför olika åtgärder på en skala 1 till 5. Fem innebär att åtgärden har genomförts fullt ut och ett att åtgärden inte har genomförts alls. Steg däremellan innebär att åtgärden genomförts delvis i olika grad.

Sammanställningen visar att 9 av 13 centrala åtgärdsmyndigheter rapporterar ett högt åtgärdsgenomförande och att ungefär hälften av länsstyrelserna och kommunerna har skattat sitt åtgärdsgenomförande som högt, säger Matilda Valman vattensamordnare vid vattenmyndigheten Södra Östersjön.

En viktig del i enkätsvaren är motiveringarna. De innehåller beskrivningar av hinder de svarande ser för att genomföra olika åtgärder i högre utsträckning. Motiveringarna ger oss på vattenmyndigheterna en förståelse för vad som krävs för ett högre åtgärdsgenomförande och därmed hur det fortsatta vattenförvaltningsarbetet bör se ut.

• Centrala myndigheter lyfter ytterligare samverkan, förbättringar av vägledningar och information, behov av regelförändringar, mer forskning, kunskap och information samt ytterligare finansiering. Några få centrala myndigheter har inte påbörjat sina åtgärder, tagit paus i åtgärdsgenomförandet eller av olika kända och okända anledningar inte genomfört åtgärder. Generellt kan vattenmyndigheterna konstatera att ju fler åtgärder en myndighet har, desto svårare verkar myndigheten ha att prioritera och säkerställa att alla åtgärder i åtgärdsprogrammen genomförs. I princip alla centrala myndigheter har i någon mån pekat ut resursbrist som orsak till lågt åtgärdsgenomförande.
  
  Flera myndigheter vill även se förtydliganden i hur åtgärder är formulerade och vad åtgärderna innebär. I vissa fall anser myndigheter att de inte fått uppdraget trots att det står i Åtgärdsprogrammet för vatten, vilket bekymrar vattenmyndigheterna då åtgärdsprogrammen regleras av miljöbalken och utgör det svenska redskapet för att för att nå kvalitetskraven i vattendirektivet. Se vattenmyndigheternas sammanställning till Regeringskansliet på sidan Rapportering av arbetet med åtgärdsprogrammet.
  
  
• Länsstyrelserna anger i samband med en eller flera åtgärder att de behöver mer resurser för ett ökat åtgärdsgenomförande. Alla begär också, i samband med minst en åtgärd, mer eller uppdaterad vägledning från de centrala åtgärdsmyndigheterna. Drygt hälften anger att de behöver mer information och utbildning för ett ökat genomförande av åtgärd 1 – sektorsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande. Från vattenmyndigheterna ser vi att länsstyrelserna ändå generellt rapporterar ett högt åtgärdsarbete, även om mycket få länsstyrelser anger att någon åtgärd är genomförd ”fullt ut” (gradering 5). Mestadels graderar sig länsstyrelserna som att de genomför åtgärderna ”delvis” eller ”till stor del” (gradering 3 respektive 4).
  
  
• Kommunernas åtgärdsgenomförande är mycket varierat enligt kommunernas svar. Även genomförandet mellan olika delmoment i åtgärder som består av flera delar varierar. Men fler än hälften av kommunerna anger till respektive åtgärd att de behöver mer resurser för ett ökat åtgärdsgenomförande. Fyra av tio kommuner uppger att de behöver mer information och utbildning för genomförandet av åtgärd 1 – förvaltningsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande. Och för åtgärd 4 – fysisk planering enligt plan- och bygglagen, är det nästan hälften, 48 procent.
  
  Vattenmyndigheterna ser ett ökat behov av att länsstyrelserna vägleder och stöder kommunerna. Behov av ökad finansiering hanteras inom ramen för kommunernas ordinarie budgetprocesser. Vattenmyndigheterna konstaterar också att sex av tio kommuner anger att arbetet med förvaltningsövergripande planering behöver prioriteras av kommunledningen. Vi ser det som viktigt då den förvaltningsövergripande planeringen (åtgärd 1) kommer leda till ett bättre åtgärdsgenomförande av kommunernas alla åtgärder.
  
  
• Region Stockholm och Region Skåne rapporterar att de arbetar med åtgärden, men att mer arbete krävs. Från vattenmyndigheterna ser vi att regionplanen, via sin vägledande funktion, har en stor potential att kunna bidra till att miljökvalitetsnormerna kan följas i regionen.

Brist på resurser är en röd tråd genom rapporteringen. Vattenmyndigheterna oroas över de minskade anslag vi har noterat till flera av de centrala myndigheterna. Konsekvenserna av detta kan i förlängningen bli ett än lägre åtgärdsgenomförande med lägre möjligheter att följa miljökvalitetsnormerna för vatten.

Vi tror att Sverige, till skillnad från nuvarande trend, behöver höja anslagen till alla åtgärdsmyndigheter och tydligt ange att medlen ska användas i arbetet med implementeringen av åtgärdsprogrammen så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Samtidigt har vi konsekvent svarat åtgärdsmyndigheterna att finansieringen av åtgärderna sker inom ramen för ordinarie budgetprocess för anslag. Där varje berörd myndighet behöver tydliggöra sitt resursbehov i sitt budgetunderlag till regeringen, säger Johanna Söderasp, Vattenvårdsdirektör i Bottenvikens vattendistrikt.

Ta del av svaren från rapporteringen och våra skrivelser

Vi har publicerat svaren från enkäterna som Exceldokument under rubriken Sammanställning av svar från 2022–2023 på sidan Rapportering av arbetet med åtgärdsprogrammet. Där hittar du även vattenmyndigheternas sammanställning till Regeringskansliet och återkoppling till de centrala myndigheterna.

Efter att ha gått igenom svaren från myndigheterna kan vi konstatera att vissa delar går framåt samtidigt som det finns betydligt mer att göra för att nå målen till 2027 och för att se resultat i miljön. Särskilt ser vi att samordningen mellan myndigheterna är ett område som behöver utvecklas, avslutar Johanna Söderasp.